Jag har läst om riksdagsvalet i Sverige ganska mycket den senaste veckan.
Det är väl fantastiskt att professionella politiker kan uppträda som dagis-barn även när ett så allvarligt hot som ett rasistiskt parti kommit in i riksdagen.
Hur kan man som politiker försvara att man inte samarbetar för Sveriges bästa i detta läge, istället för att med alla medel försvara sin hörna av sandlådan?
Det behövs så lite för att styra landet tillsammans och så mycket skiljer inte de svenska partierna sig i grunden. Alla får väl ge och ta som ansvariga vuxna.
Har jag fel eller???
No comments:
Post a Comment